Bang bang, my baby shot me down
ja, det känns som att jag är skjuten. rakt in i hjärtat. eller näe det känns som att någon har stuckit en kniv rakt in i hjärtat och vridit om.. den sitter fortfarande kvar. det gör så ont! jag vet inte vad jag gör snart..
jag vill bara försvinna, långt långt långt. inget håller mig kvar, förlåt, men det är sanningen. jag orkar inte.. om jag fick fly bara för att slippa allt det här, ja då skulle jag göra det..
vad gör du med mig? leker du? tydligen så verkar det så. jag kan inte bestämma mig.. jag tycker om dig, jag är kär i dig och jag vill ha dig. men hur mycket orkar jag? jag vet faktiskt inte.
just nu känns det som att du gör allt för att göra mig ledsen. Och jag VET att jag har gjort bort mig igen, att det som hände var mitt fel. Jag vet att man inte beter sig eller gör såna saker. Tro mig, jag vet att jag har gjort fel och jag lider av det. Men det är just därför jag säger att jag inte tänker dricka mer, då kanske det finns en chans att du tror på mig att jag aldrig skulle göra om det. Och drickandet kan jag skita i, visst det är jävligt kul. Men det är ju dig jag vill ha och jag vill visa det, jag vill verkligen visa det.
Men samtidigt så tar det emot? Hela tiden känns det som att jag bara ska ge upp. Varför? Vad ska jag göra? Jag förstår verkligen ingenting av det här. Kan någon bara ge mig nått slags tecken?
Kanske ska jag bara låta dig vara? Gå vidare. Just nu känns det så. Jag verkar inte ha någon chans ändå. Och törs jag verkligen detta igen? Jag vet inte om jag orkar bli sårad igen. Jag trodde jag skulle orka det, men nu är jag så osäker. Kan jag lita på dig? Är inte du som alla andra?
Jag är rädd, så jävla rädd.
Man ska vara ensam? Jämt! Jag menar att bli sårad kan jag inte undvika om jag inte dör imorgon. Det är något som man kommer bli resten av livet. Sånt går inte att bara hoppa över. Men visst gör det ont, jag vet. Men livet fungerar ju så. I´ts make you stronger, baby!
Det känns som att du bara skrattar åt mig. Hånar mig..
VAD SKA JAG GÖRA???????
Jag tror att jag vet svaret själv, men jag vill inte. Jag vill inte släppa dig. Men det är nog det bästa, det enda rätta. Du förtjänar så mycket bättre. Tiden med dig har i alla fall varit underbar.
FÖRLÅT :'(
jag vill bara försvinna, långt långt långt. inget håller mig kvar, förlåt, men det är sanningen. jag orkar inte.. om jag fick fly bara för att slippa allt det här, ja då skulle jag göra det..
vad gör du med mig? leker du? tydligen så verkar det så. jag kan inte bestämma mig.. jag tycker om dig, jag är kär i dig och jag vill ha dig. men hur mycket orkar jag? jag vet faktiskt inte.
just nu känns det som att du gör allt för att göra mig ledsen. Och jag VET att jag har gjort bort mig igen, att det som hände var mitt fel. Jag vet att man inte beter sig eller gör såna saker. Tro mig, jag vet att jag har gjort fel och jag lider av det. Men det är just därför jag säger att jag inte tänker dricka mer, då kanske det finns en chans att du tror på mig att jag aldrig skulle göra om det. Och drickandet kan jag skita i, visst det är jävligt kul. Men det är ju dig jag vill ha och jag vill visa det, jag vill verkligen visa det.
Men samtidigt så tar det emot? Hela tiden känns det som att jag bara ska ge upp. Varför? Vad ska jag göra? Jag förstår verkligen ingenting av det här. Kan någon bara ge mig nått slags tecken?
Kanske ska jag bara låta dig vara? Gå vidare. Just nu känns det så. Jag verkar inte ha någon chans ändå. Och törs jag verkligen detta igen? Jag vet inte om jag orkar bli sårad igen. Jag trodde jag skulle orka det, men nu är jag så osäker. Kan jag lita på dig? Är inte du som alla andra?
Jag är rädd, så jävla rädd.
Man ska vara ensam? Jämt! Jag menar att bli sårad kan jag inte undvika om jag inte dör imorgon. Det är något som man kommer bli resten av livet. Sånt går inte att bara hoppa över. Men visst gör det ont, jag vet. Men livet fungerar ju så. I´ts make you stronger, baby!
Det känns som att du bara skrattar åt mig. Hånar mig..
VAD SKA JAG GÖRA???????
Jag tror att jag vet svaret själv, men jag vill inte. Jag vill inte släppa dig. Men det är nog det bästa, det enda rätta. Du förtjänar så mycket bättre. Tiden med dig har i alla fall varit underbar.
FÖRLÅT :'(
Kommentarer
Trackback