jessikaa

Jag skulle verkligen behöva något slags piller just nu som löste allt, ett piller som gjorde att alla mina problem i privatlivet försvann, alla problemen på jobbet försvann, alla tankar och funderingar försvann och allt det som gör ont inuti? Om någon har ett sådant slags piller, let me know then.
Jag är så trött, så fruktansvärt trött på allting just nu. Ingenting känns att gå bra, varken på jobbet eller övrigt. Varför ska det vara så att man måste lägga ner precis all den pyttelilla kraft man har till att kämpa? Till att försöka få allt att fungera? Jag har sån stor lust många dagar att skita i allt, precis allt och bara ge upp. Jag har så svårt att se mening till saker. Allt är bara dystert och tråkigt, ingen lycka någonstans känns det som. Ska det vara så?
Less kanske på det liv jag lever just nu? Inga förändringar, bara samma sak varje dag. Det är precis så att man klarar sig genom dagen och hoppas på att nästa dag kommer man att vakna upp och då kommer allting vara bättre, inte bra, men bättre i alla fall. Men så är det inte! Varje dag är densamma. Vad går man och väntar på egentligen? Att allt ska bli bra utav sig självt? Att allting bara kommer lösa sig en vacker dag? Och vips en dag vaknar man upp, och då är livet slut, men man gjorde ingenting åt det.
Ge mig kraft till att orka saker, ge mig kraft till att vilja orka saker, ge mig kraft till att orka kämpa sig igenom en hel dag.
Jag skulle vilja ha en dag där allt, eller kanske inte allt men det mesta i alla fall, skulle gå bra. När dagen är slut och man går och lägger sig så skulle jag vilja tänka. Jag är lycklig och vilken bra dag det här har varit. Istället går man och lägger sig och tänker. Fyfan, jag hatar mitt liv.
Jag vet att det bara är jag själv som kan ändra på det och få det så. Eller nöjer jag mig bara med att mitt liv är så pass okej ändå att jag låter det vara såhär bara?
Utan lycka kan man väl leva? Eller hur?

Crap!