Everybody hurts
..and everbody leaves. Är det inte så dårå? Till slut står man där ensam ändå, sårad och med en sån smärta att man bara vill gå under. Jag förstår inte riktigt vart all den här smärtan kommer ifrån, och hur i helvete får man den att försvinna? Spriten gjorde då fan allt bara värre, men jag känner mig hyffsat nykter nu faktiskt. Men jag vet inte alls jag. Tankarna satte igång ordentligt ikväll, mer än vanligt alltså. På allting, på vad allt går ut på? Vad ska man göra med sitt liv? Vad är själva meningen? Varför finns vi här på jorden? Har vi någon uppgift eller är vi bara satta här för att någon vill det? Och vad är det vi ska uträtta? Och varför i helvete tänker jag alltid på såna här saker? Det leder ju ändå ingen vart. Jag får ju knappast några svar.
Och jag är så otroligt less på att höra att allt kommer att bli bra och att allt kommer lösa sig. Det kommer inte det, okej? Jag vet att ni bara säger det för att ni älskar mig och bryr er om mig. Men om ni vet säkert att allt kommer lösa sig och kan göra allt bra och "ge mig han" då kan ni komma och säga att allt kommer bli bra. Men utan det så kommer det inte bli bra. Men tack för att ni försöker, tack för att ni finns där. Det uppskattar jag och jag älskar er så otroligt mycket. Ni ställer upp så otroligt mycket, det finns inga som ni. Jag har de absolut bästa vännerna. Och tack till mamma och pappa för erat stöd, det behövs verkligen nu.
Jag vet inte mer vad jag ska skriva, jag är helt tom.
denna värld är grym
jessss
Och jag är så otroligt less på att höra att allt kommer att bli bra och att allt kommer lösa sig. Det kommer inte det, okej? Jag vet att ni bara säger det för att ni älskar mig och bryr er om mig. Men om ni vet säkert att allt kommer lösa sig och kan göra allt bra och "ge mig han" då kan ni komma och säga att allt kommer bli bra. Men utan det så kommer det inte bli bra. Men tack för att ni försöker, tack för att ni finns där. Det uppskattar jag och jag älskar er så otroligt mycket. Ni ställer upp så otroligt mycket, det finns inga som ni. Jag har de absolut bästa vännerna. Och tack till mamma och pappa för erat stöd, det behövs verkligen nu.
Jag vet inte mer vad jag ska skriva, jag är helt tom.
denna värld är grym
jessss
Kommentarer
Postat av: Lisa Borgh
Håller med!
Trackback